Vad är lugn o ro?.......Eller vad är vila?
Och med det får alla det lite lättare.
Lättare att hantera och lättare att lära.
Och allting går ju så mycket smidigare när man själv tycker det är lättare.
Är det trägen som vinner?
Och återigen har jag lyckats komma igång med träningen igen, och endorfinerna sprutar!
Det hjälper ju så mycket, att få träna, byta ut surdegar till nya friska. Få bort sur slagg som ligger och blockerar.
Man får mjukare muskler, mjukare sinne, lugn o ro......
Alla vi med ADHD/AS och alla andra köriga diagnoser, borde ju få bidrag till träningskort!!!!
För det är ju så viktigt, för att vi ska orka lite mer, lite lättare.
Är kroppen i trim, är sinnet i trim, och tålamod mycket längre, motståndet tuffare.....
MEN, när motgångarna kommer, så är träningen det första som får på foten. Alltid, märkligt.
Så, vad är lugn o ro, eller vila, i diagnoslandet?
Är det tystnad. Stillasittande. Halvzombiestuk framför tv-n?
Eller är det när allt klaffar, glada sinnen, inget tok, och härliga sociala situationer? När vi har flyt.....
När är det vi laddar batterierna? Är det då?
Det är dom stunderna vi, herrn och frun vilar. Det är då vi har frid. När vi har flyt.
Men, framåt går vi nu i någorlunda enad trupp.
Finns egentligen bara en surdeg, eller 2, sonen är en, och den andra har högt uppsat position i skolledningen.
Vi fick ett första utlåtande kring våran anmälan. Och tråkigt nog infrias mina "förväntningar".
Man (hon) vågar inte vara helt ärlig, utan lever i någon egen påhittad värld.
Det är ju tragiskt synd. Såklart kommer vi att protestera, rätt ska vara rätt.
Tror inte människan förstår att om man svarar som det har gått till, då får man ju till en förändring till det bättre.
Så det inte drabbar fler framöver, men borrar man ned huvudet i sanden och låtsas som det aldrig hänt, då kommer det ju att hända igen, för att man inget lärt sig.
Erkänn istället alla missarna, be om ursäkt och sikta framåt, gör om det gamla dåliga, till nytt bra.
Märkligt.
Nu är det bara veckor kvar till inskolning till riktiga skolan. FY FAN VA SKÖNT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
WOOOOHO!
//pappan
Härligt när allt är i fas och dt flyter på. Som sagt så är det så skönt att inte behöva tänka i tre steg hela tiden, utan kunna ta ett i taget.
Hoppas verkligen att skolledningen tar sitt förnuft till fånga innan det är Janne Josefsson som knackar på kontorsdörren ;-)
Ha det gott//Lena
Inser att jag varit här och läst lite för lite för att hänga med i allt, så jag försöker sätta mig in lite för jag gillar den här bloggen! Så mycket bra tankar och så mycket bra ord som fyller den.
Så en försiktig fråga.... har du ADHD/Asperger? Jag är bipolär och lever i diagnosland med mina två barn och just det där med träning är något jag borde sysselsätta mig med. Det är en del av det som skulle kunna göra att jag mår bättre: kost, sömn, motion och så en bra kombination av rätt mediciner så är jag nästan som andra....
Fast just det där när orken går åt till barnen och inte bara till dem utan snarare det stora trögtänkta berg som omger dem i form av verksamheter de befinner sig i, lagar man ska känna till osv, nej då finns det inte mycket ork till att tänka på sig själv och vad man mår bra av.... Gratis träningskort.... ja men jag skulle behöva ha nån som skjutsade dit mig dessutom och såg till att jag gick in genom dörren....
Kram!
