asfamily

Igår var det nära.
Men jag hann precis ducka för sista droppen.
Den som får bägaren att rinna över.
Istället tog jag en kallsup så det blev lite mer utrymme.
Så nu rymms det några fler droppar.......
Men hur många klarar man svälja när munnen redan är full.
Skulle vilja skopa ur några att ge bort.
Och nu kommer snart julen, med några fler droppar.
Vet att fler känner likadant.
Och vi har inte utrymmet för att bryta ihop.
Då stannar allt av, eftersom det är vi som är spindeln.
Och vi har ju inget val.
Vi kan ju inte välja bort.
För vem ska göra allt vårat jobb då?
Vi letar och fortsätter att leta, men vi hittar ingen.
Varför är det så?

//pappan

Värt att läsa: http://svtdebatt.se/2010/11/barn-med-adhd-ges-inte-mojlighet-att-lyckas/