asfamily

Då var sportlovet över.
Och jag summerar att de bra stunderna långt överträffade de dåliga.
Vi klarade även en överfull skidbacke med godkänt.
Vi har haft flera härliga stunder uppe på en tjärn, pimplandes och grillandes.
Trötta sköna kvällar.
Med diagnosmått mätt har det varit strålande. Bara ett par utbrott och situationer per dag.
Men trött är jag.
Trött i huvudet, för det låter och snackas och händer hela tiden.
Och som ensam förälder blir det genast mer arbete.
Planering, matlagning, koll, kläder, tvätt, koll, koll, mat, koll, osv osv
HEDER TILL ALLA ENSAMSTÅENDE FÖRÄLDRAR MED DIAGNOSBARN!
NI GÖR ETT SUPERJOBB!!!!!

Dag 1: Hundspann och skoter upp på isen för pimpling.
Dag 2: "Sjunk". Sonen mådde inget bra, hemmadag.
Dag 3: Brorsan kom på besök, pimpling och skoterlek uppe på isen.
Dag 4: Dag i skidbacken, dottern hade sin avlösare med sig.
Dag 5: Kompisar på besök, kälke och skotrar upp på isen, pimpel och mycket skoterkul.

Dagen då brorsan tittade upp var nog den bästa. Det har aldrig funkat så bra förr, med sonen och min bror.
Oftast triggar dom varandra, men nu lurades inte brorsan med. Utan behöll lugnet.
Sonen var som ett klisterlapp på honom, snackade och snackade.
Alla abborrar vi drog upp, petade sonen ner i hålet där brorsan stod och pimplade. :=)
Jag stod 50 meter bort och bara njöt! Äntligen, det var så härligt att se.
Tror vi alla mådde bra den dan. :)

Även med mina kompisar funkade det bättre denna gång. Sonen har börjat acceptera kompisens familj, och hetsen/oroligheten börjar lägga sig lite. Känns bra för framtiden. ÅH, så kul att vara med en familj som accepterar sonen för den han är. Kvalite.

Lite bilder


Brorsan stilar lite! Jag och dottern lekte också på en skida, så mycket att vi till slut trillade av......


En härlig dag på isen.


Härlig dag i backen


//pappan