klättermus - yes/no

Jag har förmånen att ha en kompis som är mer äventyrslysten än jag.
Och har diverse bra kontakter.
En av dom nyttjade vi idag.
Min kompis är även gudfar till dottern, vilket säkert också påverkar saker, ibland.
Vi for iväg och klättrade på klättervägg. Helt ensamma. Med kompisen såklart och dennes barn.
Tänkte att det även kunde vara en bra övning/aktivitet för sonen.
Men så blev det inte nu. Kanske nästa gång.
Men dottern, hon är en riktig klätterapa.


Klättrar hela vägen upp även denna gång. Flera gånger.
Men sonen hade nog dels ett matsjunk, skoltrött, och pappan felade och glömde ge medecin strax innans.
Det resulterade i en alldeles för speedad son. Och den planerade middagen ihop med kompisens familj uteblev.
Såklart.
Ibland lyckas man helt enkelt inte hålla alla 50 bollarna i luften samtidigt.
Frågan är hur länge orkar man???

Var med på ett möte med kommunen idag, i Attentions räkning.
Handlade om tillgänglighet för de med osynligt handikapp.
Och kommunen tänker ta ett ordentligt tag i den biten. Låter bra.
Och vi från dessa föreningar fick lägga fram synpunkter och ideer om vad kommun kan bli bättre på.
Behöver man nämna att förslagen haglade?
Men det ser ut som kommunen går mot en ljusare framtid.

//pappan


Kommentarer
Postat av: Mib

Mötet du berättar om låter ju toppen!

Nä att hålla 50 bollar i luften samtidigt kan ju inte lyckas jämt....

Klättervägg har våran Tjabo testat också och älskat det rejält. Tjabolina däremot tittade hellre på.

2011-03-07 @ 19:29:29
URL: http://mibfilosoferar.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0